En näktergal spyr av avund, ett missfall, hundra andra hundar

.....

När ett hjärta åter skändats, vänder själen åter vindar
ser igenom skådespelet, ett glasfönster låser grindar
fast fasad i våra minnen, går med ringen, åter ingen
en gång målat minne, alltid sårad, tårar rinner
filmen står i stillbild, ett band av brustna hjärtan
hundraelva sekunder lämnad men ändå aldrig ensam
alltid känslan av att hämnas, aldrig älskat någon sällan
väntar alltid på det bästa, kämpar aldrig för det mesta
ett porträtt av ditt ego när djävulen står redo 
du reflekterade en ängel med din spegelbild åt fel håll

Fortsättning följer...

©