"man är ensam, lämnad & naken i världen
den saken är säker men svaren vi kräver
-frost och tårar, ihåliga kläder
betong lika kall som vårt dåliga väder
lågan dom kväver, vi plågas ihjäl
men, låt påminna själen
om den bråkiga vägen
omringad av djävulen
kontringar av glädje
så länge vi ler, värmer hjärtat & själen
jag svävar iväg bre, lätt som en fjäder
mina änglar dom bär mig
tills jag känner mig säker
vingarna klär mig
som en fågel i trädet
jag slingrar mig runt
som en kobra i gräset
ersätter dagen med månen och räven
flyr för mitt liv från demonernas käke
fången i nätet av spindlar som väver
om jag svarar med lögn är din frågan förgäves
tårtan dem äter blir såren som läker
av tårar som fräter när båda två gräver
en grop till sin grav för att vålnadens sägen
leder oss säkert dit dåren är kräsen
ett land fullt av hopp med sin smutsiga näve
bär masken för att vara vacker,
en hora av värde
drog när det krävdes
